verksamheten styrs bland annat av en rad styrdokument antagna i årsstämma och nationalrådet och beslut fattade av IMCS styrelse. Några exempel på dessa dokument är regler, policy, program och strategi.

Syftet med riktlinjer för styrdokument är att fastställa en definition och en enhetlig struktur av de styrdokument som upprättas inom IMCS. Riktlinjerna tydliggör styrdokumentens roll i styrning och uppföljning.

Terminologin som beskrivs i riktlinjer för styrdokument gäller för samtliga kommittén och styrelsen. Det finns olika typer av styrande dokument, sådana som pekar ut färdriktningen för hur IMCS ska agera för att nå ett visst resultat, visionen, program och planer samt sådana som talar om hur organisationen ska förhålla sig i olika situationer, t.ex. policy, riktlinjer och rutiner.

En rutin är en fastlagd procedur som ska utföras i en viss typ av situation. Rutiner sätter gränser för vårt handlande och tydliggör hur en åtgärd ska göras eller vad som inte får göras. Skillnaden mellan rutiner och riktlinjer är att riktlinjerna ska skapa en gemensam norm för ett önskat handlingssätt, medan rutiner sätter gränser och meddelar vilka handlingar som är otillåtna. Riktlinjer kan tillämpas med vissa lokala variationer (bör) medan rutiner är absoluta ska). Beroende på verksamheten som rutinen ska tillämpas i får ordförande eller verksamhetsansvarig fastställa rutinen. Rutiner ska vara tydliga och konkreta för att kunna ange gränser för verksamheten och eventuellt förbjuda visst handlande, men får inte innehålla otydliga formuleringar som lämnar fritt för verkställaren att tolka vad som menas med en lydelse.

I framtagandet och revideringen av styrdokument ska ett enkelt och tydligt språk användas för att underlätta förståelse och tillämpning. Det är viktigt att språkbruket stämmer överens med dokumentets roll och avsikt.

IMCS vision ligger till grund för resterande styrdokument i trossamfundets verksamhet. I trossamfundet finns enbart en vision som antas av nationalrådet, det kan alltså inte finnas olika visionsdokument för olika verksamheter. Perspektivet är långsiktigt och visionen talar om vart IMCS ska sträva i sitt arbete inom samtliga områden. Visionen ska ange inriktning och långsiktiga mål, men behöver inte säga vilka medel eller metoder som ska användas för att nå målen.

Ett program talar om vad som ska uppnås inom ett visst område. Programmet ska tala om vad som ska uppnås och vilka metoder som finns som alternativ att använda oss utav.

Utifrån ett program ska det vara möjligt att skriva en plan som beskriver detaljerna av förgenomförandet, prioriteringar eller metoder för den aktuella verksamheten.

Programmet ska ange övergripande prioriteringar inom föreningsområde samt tala om vad som ska uppnås och vilka metoder som kan användas, men behöver inte ta slutlig ställning till metoder, ansvar och tidsramar.

Planen konkretiserar färdriktningen utifrån visionen och programmet och kan även utgöra ett strategiskt underlag för att åstadkomma ett visst mål. Den är det mest detaljerade dokumentet och anger ett tillvägagångssätt för att nå det resultat som eftersträvas i till exempel visionen och/eller programmen. Trossamfundets planer fastställs av nationalrådet och IMCS styrelse. Planen ska innehålla medel och metoder, ange en tidsplan samt vilken funktion som är ansvarig för genomförande och uppföljning, men behöver inte presentera annat än vad som ska göras, den ska alltså inte beskriva vad man önskar åstadkomma. Det får inte finnas någon tvekan om ansvar, tidplan och uppföljning.

Policyn är ett översiktligt dokument som anger ett värdegrundbaserat förhållningssätt till något, och hjälper oss att klargöra vår syn på ett område inom trossamfundets arbete. Trossamfundet övergripande policy fastställs av nationalrådet, policyn ska vara kortfattad och ge en princip att förhålla sig till.

Riktlinjer ger ett stöd för ett visst handlande och är en slags handbok som anger ramarna i en viss fråga. Den finns till för att verksamheterna ska kunna genomföra likartade bedömningar och för att handläggningen ska vara rättssäker inom trossamfundet. Riktlinjerna kan ange vilken typ av åtgärder och tillvägagångssätt vi bör välja och sätta gränser för omfattningen av dessa. IMCS styrelse övergripande riktlinjer fastställs av ordförande. Riktlinjerna ska ge konkret stöd för hur verksamheten ska genomföras och hur uppgifterna ska utföras, men behöver inte vara absolut bindande. Riktlinjerger ett visst utrymme för individuella variationer. De kan också innehålla information om vissa regler eller stadgar, men i sådana fall måste regler tydligt markeras.

Samtliga styrdokument ska registreras i IMCSs diarier och klassificeras som en av de styrdokument som beskrivs i dessa riktlinjer. Samtliga styrdokument som har antagits av nationalrådet ska finnas samlade på IMCSs externa webb. Efter årsstämma beslut ansvarar den aktuella sekreteraren för att fastställt dokument publiceras. Rutiner och riktlinjer fastställda av ordförande ansvarar den dokumentansvarige för publicering. styrdokument ansvarar för att innehållet är känt bland medlemsföreningar och att det tillämpas, implementeras och följs upp i den egna verksamheten.

Detta Riktlinjer för styrdokument l är reviderade och uppdaterade under extraårsmötesbeslut den 2:e februari 2015. Den träder i kraft samma dag samt arkiveras.

Samfundets Kansliet

Stockholm den 2 februari 2015